Tesla - Sagan om mitt liv

Jag letar för fullt. Efter vad undrar ni? Jag letar efter allt möjligt. Kan inte avslöja direkt vad det är jag letar efter förrns jag har hittat det, men ni får veta så fort jag har hittat rätt.

Har hunnit med att lämna två trötta barn på dagis och varit ute på en promenad med hunden. Elvira gav mig "the puppyeyes" och stod länge vid grinden och tittade efter mig. Lilla pluttan. Dom har varit hemma för länge. Kräksjukan har härjat och vi fick alla våran beskärda del av kräk. Hua! Nu är vi friska och på banan igen och det känns härligt!

Har lite grejjer att göra nu så jag ska ta tag i det. Men jag hoppas att alla får en härlig måndag. Här nedan får ni lite pix att njuta av. Tog dom när jag flydde in till stan förra veckan. Dom är halvrisiga eftersom jag inte har något stativ än men det var länge sen jag slängde upp bilder...

Jag tycker att det är gulligt att när Molly säger blomma så låter det precis som när hon säger mormor. Och tvärtom. Gullefjun.

Tycker att äkta kärlek är att sanera efter sin man när han har kräksjukan.

Det är syskonkärlek när den lilla pucklar på den stora så hon börjar gråta för att sen säga "Men hon är så liten mamma, hon förstår inte" med gråten i halsen.

Fredag igen och veckan har gått för fort. Det känns som att jag inte har hunnit med någonting och jag tror att det berodde på gårdagens inställda planer. Oh well, det är bara att släppa det och köra på.

Barnen mår fint (knock on wood) vågar ju liksom inte säga för mycket. För det är precis när man skriver sånt här som barnen kaskadkräks. Men ja, båda barnen verkar vara vid gott mod. Dom sitter och färglägger medan jag sitter och slösurfar.

Jag har kört igång en diskmaskin och ska strax slänga in en tvätt. Det är kul det där med städning förresten. Särskilt med män och städning. Nu är det inte så överlag, det finns killar som är GRYMMA på städning. För det sitter ju självklart inte i könet. Men min Johan (sorry att jag hänger ut dig älskling men du är ju van vid det här laget) han tar fan priset. Igår efter middagen så såg det ut som någon hade kastat slevar med sönderklippt pasta över hela Molly, under stolen och ungefär över halva bordet. Om man ska beskriva det bättre så var det ett tredje världskrig med pasta som offer. Damn! Jag hade städat och sanerat hela dagen och sa att jag tänkte vägra städa mer. Så Johan gjorde det. Eller ja, "Johan gjorde det". Jag tänkte att när man städar efter en middag så kanske man kan ställa in disken i diskmaskinen? Eller åtminstone plocka bort allt som blir från matlagningen. Men nej. Så det var det första jag fick göra när jag vaknade. Bitter? Lite kanske. Jaja. Han städade bort pastakriget i alla fall. Tack Johan. Tur för dig att du är snygg <3

Ikväll är det Project Caring Underdog's EVENT på Satelliten i Sollentuna. Och jag ska dit, mest för att supporta då alla pengar dom får in går till Statsmissionens Terapicenter. Där kan alla upp till 25 år kan få gratis hjälp och terapi. Det är ju grymt!

Nu ska jag ta hand om mina galna barn.

Natten var jobbig. Molly kaskadkräktes tre gånger. Hela vår säng lyckades hon kräkas ner. Johan lyckades dessutom få spya i håret, eewwww!

Det var en väldigt trött och gnällig Molly som var uppe runt halv åtta snåret. Elvira var det dock full fart på. Båda fick stanna hemma efter order från dagis. Dom menar på att eftersom syskonet har fått kräksjukan så har troligtvis det andra barnet också fått det. Elvira har än så länge (peppar peppar) inte visat något tecken på att må illa och jag hoppas det håller i sig. Det är minst 48 timmar hemma som gäller vid kräksjuka så barnen blir hemma imorgon också.

Så fort vi hade käkat frukost så började jag tvätta all nerkräkt tvätt. Håller fortfarande på och klockan är 13:15! Måste tvätta kuddar och allt! Passade på att sanera resten av lägenheten. Vädrar ur och har dammsugit det värsta.

Nu sussar Molly efter en kall och solig promenad med hunden. Elvira sitter och tittar på nån riktigt dålig prinsessfilm och jag ska strax ta tag i resten av hemmet. Trist att dagen blev som den blev då jag egentligen hade HELT andra planer för dagen/kvällen, men that´s life. När man har barn så får man räkna med att ibland ställa in andra planer.

Jag tror att jag har förlåtit mig själv för att jag glömde min och Johans årsdag igår. Johan tog det inte hårt och han till och med sa att det lika gärna hade kunnat varit han som glömde. Det brukar ju vara det vanligtvis. Jag är så uppslukad av livet och jag glömmer ibland att Johan är mitt liv.

Allting i vardagen går på ren rutin. Pussen när han kommer hem, kramen när han lagar middag och godnattpussen innan jag går och lägger mig. Det ska inte vara så. Men när man har två små som liksom suger all kärlek ur en så glömmer man bort att den man älskar mest också behöver massa kärlek. Johan. Förlåt för det. Ska skärpa mig.

Jag och Johan ska i alla fall iväg på något roligt i mars och jag längtar ihjäl mig. Du och jag baby.

Johan kommer hem från storhandlingen och jag utbrister:

"Alltså TRE timmar för att storhandla! Hajar du, TRE timmar!?"

Johan svarar

"Ja, alltså vi var på två ställen och handlade"

Jag lägger till med en grinig röst

"Alltså jag skulle kunna GÅ och storhandla på två ställen på hälften av den tiden typ"

Johan blir sur och säger

"Då kan ju du handla nästa gång?!"


... Kommer efter fem minuter med trettio tulpaner och säger "Grattis på årsdagen!"

...JAG har glömt... Fatta att JAG har glömt att vi har 8-årsdag idag (känner sig helt kass)

Jag bloggar mest för inte glömma bort mina inloggninsuppgifter. Eller ja, nu ljög jag lite. Nu bloggar jag mest för att jag försöker undvika allt tråkigt som jag skulle behöva ta tag i. Dessvärre ser ju dagarna likadana ut så jag har inte så mycket kul att berätta. Har gått i snöstorm för att lämna barnen på dagis. Varit ute på en kall hundrastningspromenad. Nu sitter jag och dricker kaffe och har precis käkat lunch.

Skulle behöva

• Slänga in en tvätt
• Dammsuga
• Rensa ur barnens kläder
• Städa ur kylskåpet
• Skriva klart mitt CV

Egentligen så är det inte så jobbiga saker. Eller ett CV är ganska jobbigt att skriva. Men resten går ganska snabbt. Men som vanligt så skulle jag behöva en spark där bak för att det ska hända något...

När man glömmer vad man har för inloggningsuppgifter till bloggen så bloggar man för lite. Jag har helt enkelt inte alltid lust. Eller ork.

Nu sitter jag och lyssnar på Melissa Horn och har precis kommit hem från en kall vinterpromenad. Lämnade mina älskade på dagis.

Har massor att göra men ingen lust att göra något. Vill bara sitta här. Vill bara vara. Läsa min nya bok "Låt dom gamla drömmarna dö" men jag har ändå ingen ro. Ständigt denna inre stress. Måste måste måste. Gillar inte ordet måste. Bara om det sitter i en mening med ord som jag tycker om. Jag måste träffa Stina. Den meningen går. Eller jag måste krama Elvira.

Jag och Johan har börjat kolla runt på nytt boende. Får se vart vi hamnar. Spännande va?

Tisdag och jag är ledig. Har lämnat två trötta barn på dagis och har sen dess städat bort julen. Det är den 18 januari och jag är medveten om att jag är bland dom sista som städat bort julskiten. Alltså jag älskar julsaker. Gillar julen. Den är mysig och varm och doftar gott. Men efter ungefär två veckor så är jag så less så jag kräks på skiten. Så det var skönt att det äntligen blev gjort. Glömde dock att skruva bort julgransfoten på granen så den ligger kvar där ute. Haha!

Annars så känner jag mig redo att göra plats för våren. Jag vet att det är långt kvar tills våren kommer for real, men då kan det i alla fall vara mys att få in lite vår inomhus. Vill köpa tulpaner till varje rum. Vårstäda och byta gardiner.

Helgen som var kan ha varit den bästa helg på länge. Fredagen tillbringades mest inne i city. Hängde med Lars när han skulle tjacka jeans och han fick med sig tre par. Vi käkade , fikade och snackade. Lite senare så kom älskade storebror Chrille. Vi "gjorde stan" men tröttnade rätt fort. Satte oss och tog ett glas vitt på teaterbaren och tittade på alla människor som stressade omkring på plattan. Syster joinade och vi drog oss bort mot Söder. Chrille köpte "pluppar" och jag och Malin fick uppleva Tullkrogen. Mys! Bjöds på en god middag hemma hos underbara familjen och jag drack mer än va jag borde.

Var bra trött dagen efter. Gick upp klockan fem och kände mig inte riktigt i form. Men efter en kylig morgonpromenad så kom jag igång. Dagen gick fort och det var inte förrns jag landade hemma som jag verkligen kände hur trött jag var...

Helgen som kommer är jag ledig. Skönt!

Har länge suttit och funderat över ett inlägg. Ett inlägg som ska vara som en resumé över 2010. Eller kanske mer en bildkavalkad över det år som varit. Det kommer. Tids nog. Säkert lagom till nästa år eller något. Har så mycket bilder att gå igenom och så mycket att skriva så det kommer nog ta ett tag. Kanske rentav får dela upp inlägget i tre delar. We´ll see.

Händer annars då? Kom inte in på barnskötarutbildningen. Vet inte riktigt hur jag borde känna inför det, men det sista jag känner är besvikelse. Anledningen till att jag inte kom in var för att jag har ett arbete. Vilket är helt sjukt. Hur är tanken att man ska kunna sadla om och byta yrke om jag inte kommer in på nån utbildning? Och ett jobb måste jag ju ha till dess eftersom jag har två barn att ta hand om. Oh well. The system sucks! Barnskötare är tydligen ett utdöende yrke och det kanske var lika bra.

Knegar på som vanligt och trivs väl hyffsat bra förutom att jag inte har något liv när jag jobbar. Går upp tidigt och kommer hem i hyffsad tid. Men eftersom jag är så trött när jag kommer hem så blir det knappast nån qualitytime med familjen ändå så man kan säga att jag inte lever när jag jobbar. Som tur är så jobbar jag så pass lite så jag hinner ta igen den förlorade tiden med familjen. Men sen har jag ju en del vänner som jag vill hinna träffa också och då förlorar man tid med familjen, igen. Ibland så försöker jag lösa det så att jag bjuder hem mina vänner, och det är nog den ultimata lösningen men ibland behöver man egentid med sina polers också.

Molly och Elvira har efter tre veckors jullov blivit lämnade på förskolan idag. Dom tyckte väl sådär om det men ibland så har man liksom inget val. Hade en del jobbkurser att göra och det går liksom inte när änglarna är hemma. Ska hämta dom runt halv tre som vanligt och jag ser inte fram emot det. Inte för att jag inte vill träffa mina barn utan mer för att det snöar (för ovanlighetens skull). Vi får försöka hinna med en buss hem för det är INTE kul att gå i den här skiten. Elvira sa på vägen till dagis att hon längtar efter sommaren nu. Och jag håller nog med henne.

Mina knasbollar innan vi skulle hem till svärmor på juldagsbesök

Överallt stressas det. Folk är som galna i julruschen. Julklappar handlas, folk armbågar sig fram i matvarubutiker och allt ska bli så perfekt. Snön ligger vit och det är iskallt ute. Här hemma har granen stått pyntad och klar, maten har handlats men några julklappar är kvar.

Igår var jag inne i stora staden och letade julklappar. Hade sällskap av Lars vilket var trevligt. För honom flöt det bara på. Han hittade sina sista klappar medan jag kom hem med nästan ingenting. Bara nåt litet till Cornelia. Jag har ungefär sju klappar kvar att handla men det är jobbigt att ge sig ut när man inte riktigt vet vad man är ute efter.

Kan inte riktigt låta bli att tänka på alla stackare som inte har tak över huvudet eller mat för dagen. Människor som sitter på gatan och fryser och barn som svälter i andra länder. Och jag sänder en tanke till alla som har det svårt. Glöm inte att stanna upp mitt i stressen och ta det lugnt.

Skulle försöka bygga ett pepparkakshus tänkte jag. Helt själv. Det enda som är fabriksgjort är själva degen.

Jag har inte ens börjat.

Skulle börja med att klippa ut delar i kartong (systers tips) för att få rätta vinklarna. Jag ser framför mig hur jag ska ha det men får inte till det.

Inte hjälper det heller att jag har två otåliga barn som står och stampar. Den stora frågar om pepparkakshuset är klart snart. Nej, svarar jag. Men när är det klart då? Jag svarar SNART! med en smått sammanbiten och ilsken ton. "Men mamma, bygg det bara, gör det." Det är inte så noga tycker hon. Men JOOO! Bra ska det bli , annars kan det lika gärna vara. Men just nu känns det som att jag skiter i det! *muttrar*

Skriver och skriver.. slutar liksom aldrig. Tänker för mycket och allting hamnar i boken. En del blir bra, en del blir helt värdelöst. Men det är mina tankar och det är fint att ha dom någonstans. Mitt i allt skrivande så dammade jag av gitarren och skrev en låt. Jag tror jag vet vem låten är till men jag vill skriva klart den innan den framförs.

Helgen var mysig. Vi köpte julgran, fikade och mös. Molly har varit mammig och "suttit fast" i mig. Hon sov nästan på mig inatt och det resulterar i en trött mamma. Men morgonen flöt på och barnen var på underbart humör. Vi var tidigt ute och vi kunde ta det lugnt och strosa till dagis. Elvira är spänd av förväntan inför att få vara lucia på dagis och hennes kompis Siri skulle också vara lucia. När Elvira sa till Siri att hon skulle vara lucia så såg man på Siri att hon blev helt lycklig i hela kroppen och bah "åhh, då kan ju vi vara lucia tillsammans Elvira". Sötnosar. Molly mus ska vara tomtenissa och fick överta Elviras gamla tomteklänning. Den blir perfekt eftersom dom ska lussa ute och måste ha ytterkläderna under.

Nu ska jag försöka göra någon nytta här hemma innan jag går ut med monstret. Ha en härlig måndag mina vänner.

Min familj *kärlek*

När tillfälle ges och jag bara är då sätter jag mig här och bloggar. Vad har hänt sen sist? Inte så där värst mycket. Äter fortfarande penicillin och tycker väl att det verkar funka sådär. Har fortfarande ont till och från och locket för öronen släpper aldrig. Har ändå hunnit med en del den här veckan och lite julklappar har inhandlats.

I onsdags så träffade jag en gammal bekant vid namn Lars. Han är en trevlig prick och jag skrattade en del, han också tror jag. Eftersom jag hör så dåligt så svarar jag inte alltid rätt på folks tilltal. Jag gissar ju bara ibland och han skrattade så han fick tårar i ögonen när vi fikade. Kul att man kan roa någon. Jag släpade förövrigt med mig Lars runt halva stan för att leta efter en varm mössa och till slut så hittade jag en på Carlings på drottninggatan. Det blev en lurvig, varm och gigantisk så kallad björnfitta. Ser ut som en tvättäkta ryss och trivs bra med det. Hittade även världens finaste sockor på en annan favvoaffär så nu slipper jag frysa i conversen. Lars påpekade dock mitt kassa skoval men det rann av mig som vatten på en gås. "Man måste ju vara cool också". Och efter den kommentaren så bjöd Lars på lakrits och stack sen till yogastudion.
Hann även med lite kamerasnack med Johan H. Och vi gick och klämde och kände på elektronikprylar på elgiganten. Jag dregglade över en Macbook air och Johan köpte mobiltelefon. Det fikades, igen, och sen drog jag hem till min Johan. Vi pussades lite och sen gick jag och la mig.

Eftersom jag har kommit in i ett skriv"flow" så köpte jag även en anteckningsbok som jag ska börja skriva ner allt i. Skönt att ha allt samlat på samma ställe.

Nu ska jag ut med det fyrbenta monstret. Ha en trevlig helg alla fina!

Ungefär lika tuff som en sportkeps

 

Vaknade sent och stressade på barnen alla kläder (precis som man INTE ska göra). Barnen fick varsin macka i handen att äta på medan jag klädde på dom och borstade håret. Mollys hår är rätt bångstyrigt och liknar mest svinto men med tonvis av balsamspray så ser hon lite mindre ut som en galen vetenskapsman och lite mer ut som ett välkammat troll. Johan fick lämna idag.

Jag är så himla rädd om mina öron och jag har kommit på att HUR många mössor jag än har så är det egentligen ingen av dom som duger när man har öroninflammation. Jag behöver en sån dära lurvig pälsmössa med öronlappar på. Jag älskar mössor. Jag älskar MINA mössor. Ångrar inte ett enda mössköp. Men problemet med mig är att jag hellre är snygg än varm så nästa inköp blir en klassisk "björnfitta". Har redan jagat efter en men upptäckt att jag är för sent ute (som vanligt) så alla är slut överallt. Ska dra en repa i stan på onsdag och hoppas på bättre lycka då.

Annars så blir det lugna puckar idag. Ska försöka shape´a upp hemmet en aning bara. Sen blire till att läsa klart boken "lilla stjärna" och ta det lugnt. Men först ska jag försöka ge mig ut med hunden på en promenad. Ska bara försöka leta upp en duglig mössa så inte öronen fryser... Ha en fin måndag så hörs vi! Puss puss

Känner mig ungefär lika uppåner som glajjerna Molly har på sig

Har varit konstant sjuk i två månader och börjar tröttna rätt hårt på det nu. Igår kunde jag inte sova för att jag hade så ont i öronen så idag fick jag en tid till löwets närakut. Älskade storebror Björn skjutsade tack och lov dit mig. Jag betalade, ropades upp, gick in i undersökningsrummet, undersöktes och allt inom loppet av 5-10 minuter. Snabbt och smidigt. Hon konstaterade rätt snabbt att jag har dubbelsidig öroninflammation och det skrevs ut en hästdos av kåvepenin och kortisonspray till näsan. Läkaren blev lite småsur över att jag inte kommit in tidigare då hon trodde att jag har gått dragandes med detta ett tag. Fast det är ju först nu , dom senaste två dygnen, som jag har haft ont. Jaja. Hoppas meducinen gör verkan snabbt och hoppas på att locket för öronen släpper. Har liksom inte haft schysst hörsel på typ tre veckor!

Helgen gick fort. Fredagen tillbringades hos mor och far med julmys. Hela den underbara familjen var där. Eller nästan. Två pojkar saknades, Konrad och Kasper. Men annars så var hela skaran samlad. Jag, Johan, Elvira, Molly, Mamma Gun, Pappa Curt, Malin, Pär, Maja, Tuva, Alva, Björn, Eva, Filippa, Cornelia, Christer, Petra och Oskar. Efter lite glöggprovning och lussebullsätande så gick jag och Elvira hem för att jag skulle jobba på lördagen.

Det blir lite glest mellan mina blogginlägg då jag är sjuk och har en massa annat för mig så här i juletider. Har bara handlat ett fåtal julklappar och måste börja fundera på vad jag ska hitta på till alla. Som tur är så köper vi ju bara till alla barnen (vilket inte är så några i och för sig) men det är alltid lättare att handla till barn.

Och nu kommer lite bilder från pepparkaksbaket som vi hade förra veckan.

Igår var det den 2:a december. Min älskade Elvira fyllde fyra år och som hon har längtat. Jag vet inte om det händer något speciellt när man fyller just fyra år, men på henne verkade siffran fyra magisk.

Jag och Johan väckte Elvira halv åtta med "tårta" (en glass Sandwich med fyra ljus i) och paket. Hon var så där härligt morgonruffsig i håret men började direkt att babbla på så fort hon hade blåst ut ljusen. Ja, hon är precis som jag när jag var liten, pratade konstant. Verkar inte riktigt ha gått över för min del. Haha! Hon var helt överlycklig över sin rosa klänning, my little pony kraffset, halsbandet och smyckesskrinet. Klänningen åkte självklart på direkt och hon började leka med sina nya saker.

Efter frukosten så började Elvira fråga när alla skulle komma på hennes kalas. "Mamma, Maja och Tuva, när kommer dom egentligen?", "Ska inte farfar komma eller?", "Vart är alla mamma? Vi ska ju dansa på mitt kalas!" osv. Till slut så droppade farfar förbi och sen kom morbror, Eva, Filippa och Cornelia och Maja, Tuva, Alva och Pär. Lite senare kom även moster Malin förbi och mormor och morfar. Elvira var jättenöjd med dagen och alla presenter. Hon har redan hunnit pyssla och göra armband.

Det känns så fint att ha en fyraåring. Fint men vemodigt på något vis. Fint att kunna föra en konversation och roligt att hon har börjat ställa så mycket frågor. Vemodigt på det viset att det känns som igår som hon var så där liten och hjälplös. Jag förstår verkligen inte vart tiden tar vägen och jag blir lite rädd för att tiden går för fort. Det känns som att jag hoppade på ett tåg som går för fort och som hoppar över vissa stationer. Jag försöker att dokumentera saker som Elvira gör och säger, inte bara för att hon kommer att tycka att det är roligt när hon är större, utan även för min skull. Jag är rädd att jag ska glömma bort hur hon var. Hon förändras ju hela tiden. Det var ju liksom igår som jag tog hennes yttepyttelilla hand och snusade på den och kände doften av alldeles nykläckt bebis. Nu är det hon som tar min hand, rycker med mig i en dans till någon fånig låt från någon Disneyfilm. Åh , min älskade Elvira. Vad skulle vi vara utan dig? Du har gett livet en mening...

Nu är vintern här, for real! Det snöar och blåser som sjutton! Mysigt om man är inne, vidrigt om man måste gå ut. Som alla vet så har jag ju en hund, så jag har liksom inget val. Jag måste ut! Att jag fortfarande inte har hittat ett par vinterskor som duger är ju inget plus direkt. Jag fryser som bara den när jag är ute i min converse och trots att jag har dubbla strumpor och sockor så känns fötterna som två isblock. Hua!

Har inte hänt så mycket sen sist. Jobbar och står i. När jag inte jobbar så försöker jag hinna med familj, vänner och nöjen. I helgen är jag ledig (thank god) och på fredag ska jag på partylitevisning hos Hanna. Ska bli trevligt. Lördagen är inte planerad än, men tanken är att jag och Johan ska göra något. Vi behöver egentid, utan barn. Får se hur det blir med det men det känns som att vi måste. Bio eller middag eller kanske rentav både och? Vi får se.

Något jag också ska försöka hinna med är att köpa julgardiner, födelsedagspresenter till Elvira, adventspynta, bada hundkräket, handla julklappar, vinterskor-mössa-vantar...

Men nu, softa en stund innan jag ska ut i vintervädret och sen hämta barnen på dagis.

Är inne på tredje veckan med förkylningen från helvete. Jobbar på mornarna och när jag kommer hem så är jag nästintill död. Sen att jag inte hör nåt vidare (lock för båda öronen!) gör ju inte saken bättre. Kunderna tycker att jag pratar tyst och säger "Va, vad sa du?!" säkert tre, fyra gånger innan jag till slut bestämmer mig för att höja rösten och ser hur dom liksom rycker till och först då förstår jag att jag tog i lite. Ja, när jag hör dåligt så pratar jag antingen för tyst eller så skriker jag. Det finns liksom inget mellanläge vilket är extremt frustrerande. Jag måste upprepa mig eller leva med att folk tycker att jag är högljudd. *suck* När ska förkylningen egentligen ge med sig?
Hostan däremot verkar (peppar peppar) vara på väg bort. Snörvlet verkar hänga kvar.

Vad har hänt sen sist då? Ja. Tyvärr inte så mycket. När jag inte jobba så är jag med mig familj. När jag inte är med min familj så träffar jag vänner eller fikar nånstans. Jag håller mig ständigt sysselsatt så att säga. Idag är det utvecklingssamtal på dagis och imorgon ska jag in till stan efter jobbet. Sen blir det hem till systrami för Alvakorven fyller tre! Mosters skrutta. På fredag blire soft och till helgen har jag också planer. Men jag hinner ju inte ha tråkigt i alla fall, det är bra. Nästa torsdag så är det senaste ansökningsdagen till skolan. Jag måste hinna slänga in mina ansökningar. Puh.

Nu ska jag passa på att bara njuta av lugnet ett tag till. Eller vänta, who am I kidding. I min värld så är det ju lugnt hela tiden. Kanske inte är så dumt att ha lock för öronen ändå.

Idag har vi verkligen fått en försmak av hur vintern kommer att bli. Det är kyligt ute. Barnen fick full mundering innan vi gick utanför dörren och Molly stackarn kunde knappt röra sig för att hon var så påbylsad. Hellre det än att hon fryser tänker jag.

Jag gillar vintern. Eller ja, vintern är ju inte riktigt här än, för kallare ska det ju bli. Jag gillar att vara iskall om kinderna när man stiger innanför dörren och jag andas mycket bättre när luften är kall. Men jag gillar inte när det är halt. Jag är en sån som hellre går med myrsteg än att halka. Det tar mig säkert en halvtimme att gå till tågen när det är halt. En promenad som i vanliga fall tar fem minuter. Men så kan det vara. Kanske ska köpa såna där vassa saker som man sätter under skorna på vintern. Ni vet, såna som alla gamla människor har?

En bild från ett vintrigt Edsviken vintern -06