Tesla - Sagan om mitt liv

Idag har varit en bra dag. Egentligen så är alla dagar bra men jag har mindre bra dagar också. Dom mindre bra dagarna känns som bortblåsta idag och det känns som att allt kommer att ordna sig.

Jag är numera "mellan två jobb". Känns lite jobbigt eftersom man inte riktigt vet hur ekonomin ser ut framöver, men vi klarar oss. Vi har klarat oss under existensminimum förut och det går. Kanske inte kan shoppa så mycket som man brukar men så länge barnen får allt dom behöver så är jag nöjd.

Jag har bestämt mig för att plugga. Jag har alltid vetat att jag vill jobba med barn men inte alltid hur eller i vilket sammanhang. Har i alla fall kommit fram till att en helt basic barnskötarutbildning blir en bra början. Sen så får vi se vad det leder mig in på. Det kommer bli bra det här. Tur att det finns a-kassa. Fast tanken är nu att hitta nåt deltidskneg tills jag kan söka in till skolan. Ska väl inte vara helt omöjligt!

Annars så har dagen varit lugn. Jag tog kidsen och gick ner till Sollentuna centrum. Köpte ett par nya pjuck till Elvira som hon kan lattja omkring i. Till min stora fasa så är dom rosa, med glitter och blinkar när hon går. HELT emot mina principer egentligen. Jag stod nämligen och höll i ett par bruna dojjor som var lite mer så där unisex, men när Elvira hittade dom där skorna så var det liksom kärlek vid första ögonkastet. Och även fast jag är en sån dära supercool brutta som älskar lite killprylar också så hade nog även jag dött om jag fick ett par såna där skor när jag var liten. Molly fick inga skor, däremot så blev hon jättenöjd när vi satte oss och käkade lunch. Hon åt upp halva min ceasarsallad och mer än hälften av Elviras plättar. Duktig tjej!

Molly är ju dessutom numera våran "gångare". Japp, ni läste rätt. Ungen går! Och ingen är stoltare än jag. Vill liksom bara ropa ut till alla som går förbi "Hallååååå?! Ser ni inte att den här lilla ungen kan gå liksom?!". Värsta sensationen! Det har ju aldrig hänt i världshistorien innan.
Molly tog några stapplande steg ute på landet men nu när vi har kommit hem så har hon börjat gå mer och mer. Så jag tänkte att what the hell, vi slänger på ungen ett par skor så hon kan knata ute. Köpte ett par pojkskor på hm tidigare som dessvärre sitter helt kasst. Så jag rotade lite i garderoben och hittade ett par marinblåa paxskor och satte på henne dom. Har bara ett ord för att beskriva synen. Clown. Min lilla Molly såg ut som en clown i ett par skor i storlek 20. Fast lika glad för det var hon. Hon knatade på trots att skorna satt på halvfjärs och trots att hon såg ut som a-lagarn Hogge som lufttrampar sig runt Sollentuna.

Vet inte om det finns såna där pyttesmå fotriktiga skor någonstans?! Om ni vet nån bra affär så hojta. Dom får kosta vad dom vill. Ungen kan ju GÅÅÅÅ!!! *Blundar och nickar så där stolt som bara en mamma till en unge som precis har lärt sig stappla kan*

Jag längtar tills Johan kommer hem från jobbet. Bad honom att laga nåt extra gott till middag eftersom det är fredag. Ett glas rött till det så är vi hemma... Ha en fin fredag!

Clownfrisyren är ett faktum. Skorna kanske inte var så dumma ändå.

Eftersom Johan har dumpat Elvira hos bror och Eva och tagit Molly med sig för att handla kvällens middag så passar jag på att speed-blogga lite. Solen skiner och värmen är tillbaka, härligt! Just idag är det jävligt kvavt bara och det vet jag inte riktigt om jag diggar.

Jag har hunnit med en runda i Sollentuna centrum med systrami. Tänkte jag skulle hitta nån schysst tröja, topp eller NÅT att ha på mig imorgon när vi ska ut på böljan den blå. Men icke. Mode är inte för mig. Såg väl en del schyssta plagg men ändå inte riktigt jag. Jag är en t-shirt och ett par jeans. Ganska färglös och tråkig, men jag är helt störd egentligen. Det skiner igenom , bara ibland. När jag vill och vågar.

Tänkte försöka röja undan lite här medan Johan och barnen är away. Hoppas alla får en trevlig torsdag, för det ska jag ha.

Min. Jag vet att fotot är lite för ljust men jag tycker det får henne att se lite änglalik ut.

Jag har nog bestämt mig faktiskt. Eller inte "nog" bestämt mig, jag HAR bestämt mig. Jag ska plugga. Har kontaktat en studievägledare och hon verkar vara super! Det blir bra det här. Har också meddelat min chef att jag numera inte kommer att kunna jobba kvällar. Han blev inte så glad, men så är det. Det här kommer bli bra, det känner jag på mig. Början på en ny tid...

Nu gör jag mitt första blogginlägg från toaletten. Jo, ni läste rätt! Jag sitter på toaletten och bloggar. Mest för att jag behövde och sen för att det är det enda stället jag egentligen får vara ifred på. Om jag låser dörren d.v.s. Annars får man besök, hela tiden. Som tur är så når Molly inte upp till handtaget än men Elvira däremot. Hon älskar att göra mig sällskap på toaletten. Hon kan sätta sig på tröskeln och berätta nån spännande historia samtidigt som jag försöker göra mina måsten. Jaja. Så kan det vara. Livet som småbarnsförälder.

Idag mår jag ungefär som igår fast utan feber. Jag har pallknack så det skriker om det och jag knaprar piller som aldrig förr. Försökte få mig en tid hos en doktor men tyvärr utan någon större framgång. "Återkom imorgon". Jo jag tackar jag.

Jag som hade tänkt att få lite shoppingtid idag, men det är ju bara att glömma. Orkar inte gå i affärer med den här huvudvärken. Jag ska försöka kurera mig till på lördag istället. Ska strax ta en dusch men först ska jag spola. herrå!

Det här kanske vore nåt för dig Björn?!

Ja, frisk i huvudet har jag ju aldrig varit men den här huvudvärken jag har dragits med i två dygn nu är inte att leka med. Jag kan inte böja mig framåt för då känns det som att hjärnan ska explodera. Sen har jag så ont i ögonen så jag knappt kan titta. Därför har jag befunnit mig i sängläge det senaste dygnet och Johan har fått dragit det tunga lasset. Han har lagat mat, tvättat, bakat bröd, lekt med barnen, bytt blöjor och badat både sig själv och barnen. Så duktig så. Jag själv ligger här som ett paket med huvudvärk och får ångest över att jag inte bidrar med något.

Vi har hunnit vara en runda till på landet. Stannade en vecka ungefär. Där ute var det fullt pådrag. Malin målade fönster (HELA TIDEN) och Pär hamrade och spikade. Johan hjälpte väl också till en del, och även Björn. Jag däremot gjorde ett halvhjärtat försök att måla fönsterkarmar. Som sagt halvhjärtat. Gav upp ganska snabbt och lämnade över det till storasyster.

På lördag är det Winnerbäck. Jag har längtat massor. Tänk om jag inte hinner bli frisk ra? Har ett par dagar till att kurera mig på, så vi får väl hoppas på det bästa. Nu ska jag lägga mig och läsa lite i min fina Winnerbäckbok som jag fick av storebror och storasyster med respektive,"Lars Winnerbäck 112 sånger" och försöka ta in hur alla låtar ska spelas så jag kan jamma så fort jag blir frisk.